mandag, juli 02, 2007

poppis på facebook


Egentlig hadde jeg tenkt å forbigå facebook-bølgen i stillhet - men sommertid er agurktid, og noe skal man jo skrive om.


1 million nordmenn kan ikke ta feil - nettsamfunn gjør deg mer sosial skriver Dagbladet i dag, og jeg brekker meg gjentatte ganger vel vitende om at dersom jeg i det heletatt HAR lesere, så kan du ta deg et fast tak i rævva på at de har kastet seg på Facebook-kjøret.

Jeg ville før tatt opp igjen bruskorksamling som hobby før jeg begynte å samle venner på facebook. Selv har jeg brukt store deler av livet til å kvitte meg med gamle bekjentskaper, og jeg skal innrømme at dette i perioder nærmest har gått av seg selv. Jeg kan ikke begripe hvorfor jeg skulle samle disse i et eneste stort dåsemikkelnettverk på verdensveven. Jeg har skjønt at noe av det beste med å være på facebook er å bli "påoka" av andre. Skulle jeg ha lyst til å dytte borti noen så gjør jeg det.

Facebook-brukere er annenrangs mennesker. Mennesker som er redde for å gå glipp av noe, redde for å gjøre noe annet enn flertallet, mennesker som ikke tenker sjøl.
Og vil de beholde meg som venn/ kollega/ bekjent bør de i allefall la være å gnåle øra mine fulle om hvem som har sagt hva om hvem på facebook når vi møtes.
Les en bok. Skriv et brev. Gå på kaffebesøk. Hva som helst annet enn å kaste bort tida på facebook.

Det var deilig å få det sagt. Diss meg på facebook hvis du ble slapp i mulen, der kommer jeg garantert ikke til å lese om det.

3 Comments:

Blogger Rållserau said...

Jeg prøvde å finne facebook, men jeg fant det ikke. Får holde med en halvhjertet blogg og en fullstendig død myspace-side. Hvem er disse menneskene som har tid til all den nettsurfingen? Har de ikke tv? Hrm.

ons. jul. 04, 08:57:00 a.m. 2007  
Anonymous Lindahl said...

Nätfenomen som facebook är inte bara fåniga utan de förstör våra sociala liv. Sedan folk började ''umgås'' via internet har många fina vänskapsrelationer och förhållanden förstörts. Man pratar i text istället för att hälsa på hos varandra. Sätter sig vid datorn istället för att umgås. Hittar nyhetens behag på nätet när slentrian infinner sig. Man märker framför allt på den generation som är uppvuxen på senare delen av åttiotalet, att detta är ett helt naturligt fenomen. Allt ska gå snabbt och vara spännande, annars är det inget att ha... vi som växte upp innan internet fanns i varje hem har sett hur alternativet ser ut. Men även vi har delats upp i internetberoende människor och människor som ser det som ett hjälpmedel. Den här klyftan mellan människor har på sikt potential att bli ett stort psykosocialt problem i samhället.

ons. jul. 04, 11:16:00 a.m. 2007  
Blogger Frk. Frekkesen said...

Hurra - to lesere!! Og ingen av dere er på facebook! Spesielt kjekt å høre fra deg lindahl, har lurt på hvordan det går med deg!

ons. jul. 04, 05:03:00 p.m. 2007  

Legg inn en kommentar

<< Home